1900-talets störste dansare. Nurejev på Dansmuseet

Rudolf Nurejev lämnade allt: sin familj, sitt land, sitt språk. Han gjorde det för att få dansa så som han ville, för att kunna utvecklas som danskonstnär och, får man förmoda, för ett drägligare liv. Den som tror att Sovjetunionens politruker behandlade sina balettstjärnor med silkesvantar kan läsa prima ballerinans Maja Plisetskajas memoarer. Då förlorar man alla illusioner.

Nurejev hoppade under dramatiska former av till väst på Bourget-flygplatsen i Paris 1961. Han gjorde det i precis rätt tid. Han förkroppsligade 1960-talets tidsströmningar och ideal och blev en popikon, lika stor som Mick Jagger, eller kanske större. (Mick Jagger ville vara Nurejev enligt vännerna). Cecil Beaton, fotografen, scenografen kostymskaparen, fick tårar i ögonen när han fick se Nurejev och tyckte att han var ”någon som var nästan helt och hållet enligt modet av idag.”

Han var också precis det som behövdes just då på balettscenen. Visst fanns det andra manliga stjärnor, som t ex danske Erik Bruhn. Men han stod för den ledigare, eleganta Bournonvillestilen som var motsatsen till Nurejevs mer teatrala. Nurejev ville dock lära sig av Bruhn. De blev till och med ett kärlekspar.

Nurejev var både ”vild och väldigt vacker” enligt franska ballerinan Violette Verdy som ansåg att Nurejev tillhörde ett helt annat kön: ”ett slags dansvarelse”. Som nästan alla stjärnor inom teater och dans hade Nurejev en androgyn utstrålning. Han var djuriskt sexig men samtidigt könlös.

På det vackra smycke till utställning som kan ses på Dansmuseet till och med den 8 januari 2023 får vi se Nurejev dansa i några klipp från debuten i dåvarande Leningrad och framåt i karriären. Huvudnumret är dock ett antal balettkostymer, jackor, som Nurejev burit. De är rörande att se där de glittrande eller sammetsmörkt bakom glas väcker en svunnen epok till liv.

På utställningens fotografier kan man uppleva alla de ansiktsuttryck Nurejev förstärkte sin dans med. Eller så uppstod de helt naturligt ihop med rörelsen. Intressant att se eftersom Nurejev ansåg att dansaren inte ska tolka rörelserna utan när man behärskar dansens språk, själva rörelsen, kommer känslan att infinna sig .

I dag dansar merparten av de klassiska dansarna på de stora scenerna tekniskt bättre än Nurejev någonsin gjorde. Men de är inte alls lika roliga och spännande att titta på. Balettekniken av i dag har alltför mycket närmat sig akrobatiken och gymnastiken. Nurejev, och många många fler måste man säga i ärlighetens namn, fick oss att uppleva balett som den konstart den kan vara.

Foto: Francette Levieux
Foto utställningsinteriör: Johan Rosenkvist

Nureyev ‒  a Tribute to the Greatest Male Dancer of the 20th Century visas på Dansmuseet till och med 8 januari 2023.

Läs mer om visningar och övriga aktiviteter på Dansmuseets hemsida:

Dansmuseet – Dansmuseet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s