Nu kan alla som vill, nästan, dansa med Operabaletten. Visserligen i det som kallas virtuell verklighet och man behöver ett par VR-glasögon men upplevelsen är väl så verklig. Valet av dansverk är kongenialt med mediet: Half Life av den samtida koreografen Sharon Eyal till technomusik med en koreografi som de flesta kan följa med i. I alla fall känns det så.
Half Life handlar om gruppen kontra individen och med små rörelsemedel men med intensiv närvaro och koncentration avancerar och retirerar dansarna i skiftande gruppformationer. När man kliver in i detta verk kan man känna sig omväxlande som hjälten som kämpar mot gruppens tyranni, som ett offer för grupptryck eller som en del av ”varelsen”, en rörelsemaskin som slukar det som kommer i dess väg.
Sharon Eyals koreografier har en suggestiv verkan, de har drag av raveparty, men är samtidigt mångbottnade och lockar lätt till funderingar kring existensen och människans villkor.
Pandemin har ju fört med sig ett explosivt digitalt utbud och Operan Play har några ytterst välproducerade dansfilmer som till exempel Inför Nurejevs Svansjön, och nu kan man alltså själv leva sig in i ett samtida dansverk.
Half Life av Sharon Eyal och Gai Behar gjordes speciellt för Kungliga Operan och hade premiär på scenen i februari 2017. VR-versionen är en förkortad version. Till slutet av augusti ligger denna film kvar. Har man inte VR-glasögon för smartphones kan man beställa från Operan.
Dans och andra konster 