Age on stage: Livskraft

Den oförlikneliga och oförtröttneliga Charlotta Öfverholm har gått vidare med sitt dansprojekt Age on stage. Nu är det inte bara hon själv som fortsätter ”forever” att dansa, trots en viss ålder (52), hon har samlat en hel hoper, ett tjugotal, äldre personer (65+) på scen inom hägnet av EU-projektet Dance on, Pass on, Dream on. ”Dance on” ger äldre dansare (45+) möjligheter att fortsätta dansa på scen, ”Pass on” är ett projekt för dokumentation och överföring av kunskap och erfarenheter från en generation dansare till en annan och ”Dream on” uppmuntrar äldre personer, amatördansare, att fortsätta drömma och uttrycka sig, och låter i förlängningen äldre göra sina röster och kroppar hörda och sedda i vårt åldersdiskriminerande samhälle. Särskilt diskriminerande är vi i Sverige sägs det, vilket inte förvånar med tanke på vår besatthet av personnummer som hela tiden efterfrågas, inte minst av offentliga institutioner. Även i övriga Europa betraktas åldringar som passé, annars skulle väl knappas EU finansiera detta behjärtansvärda projekt som har lånat sitt motto från ett yttrande av Gabriel Garcia Màrquez: ”It is not true that people stop pursuing their dreams because they get older. We only grow old when we stop pursuing our dreams”.

stories 1
Ur Stories. Foto: Fabian Kriese.

Det är alltså ett ”Dream on”-projekt som Öfverholm arbetat med som resulterat i föreställningen Stories som nyligen getts på Dansens Hus. I den framträdde 22 personer mellan 68 och 85 år som berättade i både röst och rörelse om kroppsliga minnen och drömmar. Det påminde ofta om gruppimprovisation; det är väl heller inte otroligt att det börjat som så, och framställningen hade onekligen också en psykoterapeutisk dimension, den handlade ju om livshistorier. Vissa inslag berörde mer än andra, särskilt de som involverade danskunnighet såsom ett finstämt tangopar, eller en taktil, sensorisk gruppdans med en kvinna och ett antal män till Brels Ne me quittez pas, Nackdelen med äldre amatörer ur ett scenkonstperspektiv är att de inte kan uttrycka så mycket med sina kroppar så som äldre professionella dansare kan, och de gånger som föreställningen grep tag var onekligen när mer danserfarna gestaltade sina minnen och drömmar. Men visst önskar man att den här typen av projekt sprids och mångfaldigas så att fler äldre får möjlighet att ta plats och förverkliga drömmar, men kanske inte nödvändigtvis på de professionella scenerna. En sak att fundera över är om inte risken är att man skapar ännu ett åldersreservat, nu på scenen? I framtiden borde tiden bli mogen för både barn, medelålders och äldre i samma föreställning. Ännu en dröm.

Stories 5
Ur Stories. Foto: Fabian Kriese.

Tre dagar senare fortsatte Age on stage-projektet med en minifestival, en International Meeting Point, med inbjudna gäster och föreläsare från olika håll. Englands största dansscen Sadler’s Wells i London representerades av Joce Giles som berättade entuisatiskt om den Elixir Festival som arrangeras där med syftet att ”Celebrate lifelong creativity” . Man tar vara på den ”life force” som kan frodas hela livet och där finns plats för både äldre dansare och koreografer samt äldre amatörer. Nästa talare Christopher Roman, tidigare ledare för The Forsythe Dance Company och Dance On- ensemblen (EU-understödd), talade först och främst som äldre dansare och hade ett annat perspektiv. Jag förstod att det mullrar eller kanske hellre ”myllrar” en del under ytan på detta storskaliga EU-projekt, och man anar en kamp om biståndspengarna mellan de professionella och amatörerna respektive dansforskarna. Ord som ”approprierar” förekom.

SLAPTICKLE_BABY01-200x200
Liz Aggiss i Slap and Tickle.

Till sist fick vi ett smakprov av ett riktigt proffs, den ”extraordinära dansartisten” Liz Aggiss. Hon framförde ett utdrag ur sin lovordade och prisbelönta föreställning Slap and Tickle, ett mellanting mellan avantgardistisk performance och cabaret som var upplivande och överraskande. Aggiss var både rå och elegant, rörande, rolig och skarp. Kan ses på Youtube!

Apropå drömmar: ”If you don’t have a dream, how are you going to make a dream come true?”
Charlotta Öfverholm (jusdelavie.org och ageonstage.org) i samarbete med Dansens Hus, Kulturrådet, The Creative Europe Programme of the European Union, Postkodlotteriets Kulturstiftel

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s