Våroffer: Hip hop-versionen

Streetdans passar perfekt till Stravinskijs Våroffer. Faktum är att åtskilligt passar, och har prövats, till detta en gång så revolutionerande och nu klassiska stycke musik. Franska hip hop-kompaniet Chute Libres version som nyligen visats på Dansens hus har titeln In Bloom och kan ses som en celebration av vaknande livsandar, knoppande växtlighet och människans inneboende djuriskhet.

chute-libre_2_2017

I styckets inledning ser vi en kvinna ligga på scengolvet med ansiktet mot marken. Men det är ju så det brukar sluta för den utvalda, offret. Har riten redan fullbordats, ska vi nu få se vad som händer sen, hinner man tänka. På scenen verkar det hur som helst råda en stämning av något slags ”dagen efter”, oklart vad. Eller är det helt enkelt vintern, med dess dvala, som är över? Fågelkvitter och regnskval kompletterar musiken.

chute-libre_9_2017

”Offret” vaknar och börjar röra på sig och efter en långsam inledning är snart hela ensemblen igång, ibland i unison hip hop-dans, ibland i solon med sina personliga stilar. Hade detta varit första gången man sett dans som denna hade upplevelsen varit lika chockerande som Nijinskijs version från urpremiären 1913. Så är ju inte fallet, och det blir tvärtom lite enahanda efter ett tag, som det brukar bli med streetstilar.

chute-libre_6_2017

Det hindrar inte att det finns glimtar av en sällsam kraft, en maffig mäktighet i kombinationen Stravinskij och hip hop. Denna dansform som annars ofta är individuell och ”inomkroppslig” tar nu hela scenen i besittning i ensembledans. På gränsen till patetiska gester blandas med ryckiga konvulsioner och djuriska rörelsemönster. Kropparnas uttryck ömsom skriker tyst men våldsamt, ömsom slingrar raffinerat. Någon gång infinner sig känslan av att man bevistar en alltför lång gruppimprovisation, och ibland blir dansen väl illustrativ till och parallell med musiken, men dansarnas skicklighet och starka personligheter vinner en över.

Den version av Våroffer som man valt att dansa till är Pierre Boulez hyllade inspelning med Clevelands Orchestra, en mjukare sordinerad version med ett sensuellare och dovare anslag.

Scen: Dansens hus. Koreografi: Annabelle Loiseau, Pierre Bolo. Kostym: Annabelle Loiseau. Nathalie Nomary. Ljusdesign: Véronique Hemberger: Dansare: Salem Mouhajir, Mélisa Noël, Gabriel Um Tegue, Clémentine Nirennold, Kevin Ferré, Patrick Flegeo, Andrege Bidiamambu, Florianne Leblanc, Annabelle Loiseau, Pierre Bolo.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s