I fyrtio år har Virpi Pahkinen vänt ut och in på sig själv . Och faktiskt även på oss i publiken när vi betraktat henne i alla de former och skepnader, ömsom flora, ömsom fauna, som hon förkroppsligat på scenen. Trots det växt- och djurlika har det ofta funnits en seren närmast prästinnelik helig atmosfär kring henne även om något bitskt, närmast köttätande, har lurat under manteln.
I jubileumsverket Virpi Lunaire, hennes senaste skapelse med världspremiär på Dansens Hus alldeles nyss tar hon oss med upp bland himlakropparna. En stjärnhimmel gnistrar och lyser mot oss i scenfonden när La Pahkinen gör entré i svart släp med guldglänsande ornament. Hon slår sig ned vid en flygel och börjar spela. Multitalangen Virpi Pahkinen har tidigare visat sig ha en eteriskt vacker sopranstämma, som i dansverket Black Rainbow, och nu kommer hon fram som både pianist och kompositör.

På den månbelysta scenen med bakgrundsvideor av både planeter och sjölevande djur, himmel och hav smälter här samman, ger hon tillsammans med den lika viga och karismatiska Pontus Sundset ett koncentrat av sin särpräglade danskonst.
Här samsas akrobatiska besvärjelser och trummande trolleritrick med urfolkssång och balettsteg. Dansen pekar både bakåt till de tidiga modernisterna som Martha Graham och framåt mot en eklektisk syntes av både det jordiskt kroppsliga och det mystiskt andliga. I Virpi Lunaire får vi en respit från vardagens vedermödor och förs för en timme in i en annan dimension av galaktiskt mörker och ljus.

Virpi Pahkinen har turnerat världen över, framträtt i 128 städer och i 48 länder, förlänats den kungliga medaljen Litteris et Artibus och gjort beställningsverk för Finlands Nationalopera. Nu är det väl ändå hög tid för ett verk för Kungliga Baletten i Stockholm?
Virpi Lunaire gavs på Dansens Hus i Stockholm 6 – 11 december 2025. Koreografi: Virpi Pahkinen. Dansare: Pontus Sundset, Virpi Pahkinen. Ljusdesign: Tobias Hallgren. Videodesign: Anton Alfredsson. Kostymdesign: Virpi Pahkinen. Kostymtillverkning: LiLaRo skrädderi. Producent: Gita Malik. Musik: Maiko Okimoto, Marcel Nichan, Jean-Philippe Rameau, Virpi Pahkinen.